Jag var sämst igen, nästan. Spelade i lag med Pontus 17 år, som har 4 ,0 i handikapp.
Första utslaget vittnade om hur resten av spelandet gick... Duff.
Har jag verkligen glömt nämna att jag har varit ute och sprungit varje dag sedan den där onsdagen då jag blev så deppig för att (nej - glömde jag säga det också?!) jag under stress och panik blev tvungen att fatta beslutet att hoppa av simningen.
Och jag kommer sakna den där känslan av att dyka ner från startpallen och simma fyrahundra meter frisim och bara njuta av att vattnet forsar förbi. Och känslan av att alla muskler i kroppen arbetar och att jag kommer först i mål i en tävling mot simtränaren....Helvete vad jag måste ut o springa för att kompensera det här.
Idag ska jag rida och sedan hälsar vi på farmor och Vicky (EVIGHETER SEDAN så jag ser verkligen fram emot det!).
 | ||
| Den här bilden är den enda jag har kvar på den här datorn. :) |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar