Nice.

Hej.
Klockan är 22:07 och det är den 31 oktober. Höstlov är det också.
Jag vet inte hur ert höstlov har varit men jag hoppas det har varit lika skönt och mysigt som mitt har, än så länge. Jag ligger på en jätteskön uppblåsbar madrass i en liten etta väldigt centralt i Nice, nära gamla stan och bara ett par hundra meter ner till promenade de Anglais och medelhavet. Idag har jag åkt lokalbuss och vandrat i shoppingcentren, ätit en croissant och delat på en yoghurt-mjukglass med små tobleronebitar i med Maja. Jag shoppar mössor och koftor i Nice som om det vore Kalmar.

Vi åt ute idag. På en restaurang som heter l'Ecurie vilket betyder Stallet på svenska. Den ligger i gamla stan och medan det spöregnade ute och blåste vågor som höll på att sluka hela stenstranden vid Quai d'Estaits Units nedanför, så satt vi inomhus vid ett bord med rödrutiga dukar och åt världens godaste pasta carbonara och medan vi väntade på notan efteråt läste jag Flugornas herre av William Golding.

Maja och jag hittade ett Wifi som kunde nås från vår lägenhet ikväll. Så vi tänkte se Torka aldrig tårar utan handskar, från SVT-Play. Vi hann se ungefär halva avsnittet innan Maja råkade trycka på någon knapp och stängde ner allt och när vi startade det igen insåg vi att vi precis sett del 3. När vi inte har sett varken del 1 eller 2. Så vi bestämde oss för att inte se mer.

Imorgon åker vi hem och jag kommer sakna Nice otroligt mycket. De här få dagarna har vi sovit ut. Jag brukar ju säga att jag sover väldigt lite. Men kort sagt; bara från natten från igår till idag, sov jag ett totalum på 12,5 timmar. Vilket nog är rekord för hela livet...

Jag har också känt mig väldigt hemma i Nice. Har pratat franska så många gånger det bara gått och så mycket det bara gått. Med busschaufförer som butiksbiträden som servitriser och gamla tanter på bussar.

Jag ska nog köpa mig en etta här i nice när jag blir äldre.
Hejdå.