Jag hann aldrig dö av lycka över att kameran återuppstod. Låg och flämtade ett tag där på gränsen och drabbades av köld och regn så när jag till slut återuppstod var jag förkyld och kände mig helt bedövad i främre delen av ansiktet. Tvingar mig själv till skolan ändå. Är man naturare så är man.
Upptäckte att kameran inte fungerar längre så resettade min älskade MacBook och det förblev likadant.
Så min kära vän som jag tagit för given i tre veckors tid är nu PÅ SERVICE. OMG JAG DÖR INOMBORDS AV SORG!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar