Hej.

Jag vet inte vad jag ska skriva.
Jag vet inte vart jag ska börja.
Jag vet inte om jag ska börja.

Jag ville bara att ni skulle veta att jag lever och att jag vill blogga. Jag vill uppdatera och jag vill börja.
Jag vill det på precis samma sätt som jag vill rita, måla, skissa, använda ritplattan, spela piano, cykla långa rundor, ge mig ut och springa, shoppa loss på stan, städa rummet, skriva i min kvällsdagbok, redigera och sortera bilderna ifrån underbara Italien, spela in och klippa ihop filmer, träffa vänner, baka något och jag vill det på precis samma sätt och precis lika mycket som jag vill boka tid på ett spa och få världens mest underbara behandling.

Men jag orkar inte det jag vill. Och det är en helt ny sorts känsla för mig.
En skön känsla. En konstig känsla. En bra känsla.

Jag kommer hem från mitt överbetalda sommarjobb (som är fantastiskt) vid klockan halv tre och tänker då att jag ska göra någon av sakerna ovan. Men så kliver jag innnför dörren och får syn på soffan och tvn och min bok. Och sedan ligger jag där i stort sett hela kvällen om jag nu inte bestämmer mig för att ta en skål flingor eller förflytta mig in på mitt rum istället. Det är typ allt jag orkar med.
Och det känns konstigt. Men bra. Jag har hela sommarn på mig att göra resten av grejerna, liksom. Så bloggen kanske får vänta ett tag. Jag börjar en annan dag istället.

Ciao.