Kära blogg.

Kära blogg,
den här resan har varit helt fantastisk. Det har varit lagom med snö, lagom med mat, lagom varmt och lagom kallt, lagom svåra backar, lagom med trevliga vänner och lagom med hela resan. Fast, of course, kära blogg, var det en speciell sak som gjorde den här resan väldigt bra.
  I området fanns det cirka tre miljoner ybersnygga killar, och jag skojar inte när jag säger det. Möjligt att jag överdriver aningen men jämfört med antalet tjejer i åldern 15-19 så var det extremt många vackra killar.
Det var till och med så pass att jag blev stannad i backen av en kille som försökte prata tyska med mig. Fast det var på den tiden då jag inte kunde ett enda ord tyska och vi stod som frågetecken mot varandra i fem minuter innan vi gav upp för han kunde inte ett enda ord engelska och svenska var väl inte att tänka på.
  Sedan så när man reser med familjen så är det inte så lätt att få tid över att prata med ybersnygga killar men blickar räcker långt.
  Likväl vid ett restaurangbesök i Lienz med tre killar vid bordet bredvid som också kunde refrängtexten till Pumped up Kicks så fattades kommunikation - men de där sekundrarna när man tycker om samma låt är rätt härliga också i sjutton graders sol och sjunga med lite halvhögt är inte fel.

Sedan finns det delar av resan jag bara skulle vilja glömma, kära blogg. Som att jag första dagen lyckades bli överkörd av min egen mamma i en blå (alltså väldigt lätt) backe. Och att mina glasögon blev stulna på ett McDonalds i Tyskland, fastän jag bara lät dem komma ur synfältet i tre sekunder eller något.  Farväl glasögon och hej gamla fula glasögon tills jag fått tag i nya.
  Det var första gången jag var inne på ett McDonalds på ett helt år. Och så blev jag bestulen. Tro inte att jag någonsin frivilligt eller så kommer sätta min fot på ett McDonalds igen. (Den här gången var det två busslaster med fotbollslag killar ålder 17, som lockade in mig. Och möjligtvis det faktum att det var enda matalternativet på tretton timmar.)

Kära blogg. Jag skriver mer imorgon. Fast jag vet inte om jag kan. Jag lyckades bli dunderförkyld på resan också. Ungefär i torsdags slog det ner med halsont och sedan i fredags kom nästäppa och därefter hostan och febern. Men inget hindrar mig från att åka skidor. Däremot är det ju skola imorgon och det är jag inte alls säker på om förkyldningen tillåter ..... ..... .... (...)

Kram från en sprudlande själ som tipsar om:

  OneRepublic: Come Home - länk
  Panic at the disco: Always - länk
  John Mayer: Who says - länk
  Bruno Mars: Somwhere in Brooklyn - länk
  Marianas trench: Celebrity status - länk
  Tyler Ward cover: Pumped up Kicks - länk


Och efter att ha lyssnat på låtarna kan du nog, kära blogg, avgöra vilket humör jag är på.