Den där känslan man får när man sent på kvällen inser att det var en svår läxa till imorn som man helt glömt bort och som man sen springer runt som en galning i huset och letar efter tills man uppgivet konstaterar att den är inlåst i skåpet och man har tjugo minuters håltimme på sig att göra den på imorn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar